Läscentrum

Viktig läsning

Regenes

Författare: George Monbiot

Regenesis är en hisnande vision om en ny framtid för mat och mänskligheten. Med hjälp av häpnadsväckande framsteg inom markekologin avslöjar Monbiot hur vår föränderliga förståelse av världen under våra fötter kan tillåta oss att odla mer mat med mindre jordbruk. Han möter människorna som låser upp dessa metoder, från frukt- och grönsaksodlaren som revolutionerar vår förståelse av fertilitet; genom uppfödare av fleråriga spannmål, befriade landet från plogar och gifter; till forskarna banbrytande nya sätt att odla protein och fett. Tillsammans visar de hur de minsta livsformerna kan hjälpa oss att sluta fred med planeten, återställa dess levande system och ersätta utrotningsåldern med en ålder av förnyelse.

Var man kan köpa:

Nyckelrapporter

Climate Change 2022: Mildation of Climate Change

Källa: FN: s klimatpanel (IPCC)
författare: IPCC:s arbetsgrupp III

Arbetsgrupp III-rapporten ger en uppdaterad global bedömning av framsteg och löften om att minska klimatförändringarna, och undersöker källorna till globala utsläpp. Den förklarar utvecklingen av utsläppsminskningar och -reducerande insatser, och bedömer effekterna av nationella klimatlöften i förhållande till långsiktiga utsläppsmål.

IPCC:s sjätte utvärderingsrapport (2021)

Källa: FN: s klimatpanel (IPCC)
författare: IPCC:s arbetsgrupp I

Rapporten tar upp den mest uppdaterade fysiska förståelsen av klimatsystemet och klimatförändringarna, sammanför de senaste framstegen inom klimatvetenskapen och kombinerar flera bevis och belyser det kritiska behovet för mänskligheten att agera brådskande för att tackla klimatkrisen .

Matsystemets effekter på förlust av biologisk mångfald (2021)

Källa: Chatham House
författare: Tim G. Benton, Carling Bieg, Helen Harwatt, Roshan Pudasaini och Laura Wellesley

Detta dokument, som samarbetats av ett rådgivande politiskt rådgivande organ i Storbritannien, undersöker det globala livsmedelssystemets roll som den främsta drivkraften för att påskynda förlusten av biologisk mångfald. Den förklarar hur livsmedelsproduktion försämrar eller förstör naturliga livsmiljöer och bidrar till arternas utrotning. Dokumentet beskriver utmaningarna och avvägningarna som är involverade i att omdesigna livsmedelssystem för att återställa biologisk mångfald och/eller förhindra ytterligare förlust av biologisk mångfald, och presenterar rekommendationer för åtgärder.

IPCC:s särskilda rapport om klimatförändringar och mark (2020)

Källa: FN: s klimatpanel (IPCC)
författare: IPCC:s arbetsgrupper I, II och III

Denna rapport tar upp växthusgasflöden (GHG) i landbaserade ekosystem, markanvändning och hållbar markförvaltning i relation till anpassning och begränsning av klimatförändringar, ökenspridning, markförstöring och livsmedelssäkerhet.

Att förändra klimatet, ändra dieter: vägar till lägre köttkonsumtion Lagring

Källa: Chatham House
författare: Laura Wellesley, Catherine Happer och Antony Froggatt

Denna rapport från Chatham House belyser de viktiga frågorna kring kosten – särskilt köttkonsumtion – och de betydande bidrag som sådana kostval ger till klimatförändringen. Vägar för att transformera vårt matsystem, såväl som analys av kärnproblemen, beskrivs tillsammans med viktiga rekommendationer.

Plant Based Treaty Positionspapper

Aptit för en Plant Based Treaty?

IPCC visar upprepade gånger att en vegansk kost är den optimala kosten för att drastiskt minska matrelaterade utsläpp.

Utgivningsdatum: Juni 6th, 2022

Omedelbara, snabba och varaktiga nedskärningar av växthusgasutsläppen från både fossila bränslen och djurjordbruk är absolut nödvändigt för att undvika katastrofala klimatsammanbrott.

Ocuco-landskapet Plant Based Treaty erbjuder en färdplan för en snabb och rättvis övergång till ett växtbaserat livsmedelssystem detta årtionde som svar på klimatnödsituationen.

Böcker

Breaking Boundaries (2021)

författare: Johan Rockström och Owen Gaffney

På randen av ett kritiskt ögonblick i mänsklighetens historia presenterar den här boken en vision om "planetärt förvaltarskap" - en omtanke om vår relation med vår planet - och planerar en ny kurs för vår framtid.

Författarna, vars arbete är föremål för en ny Netflix-dokumentär som släpptes sommaren 2021 och berättad av Sir David Attenborough, avslöjar hela omfattningen av den planetariska nödsituation vi står inför – men också hur vi kan stabilisera jordens livsuppehållande system.

Vetenskapliga studier

Veganer, vegetarianer, fiskätare och köttätare i Storbritannien visar olika miljöpåverkan

författare: Peter Scarborough, Michael Clark, Linda Cobiac, Keren Papier, Anika Knuppel, John Lynch, Richard Harrington, Tim Key & Marco Springmann 
Publicerad: juli 2023

Sammanfattning:
Modellerade dietscenarier misslyckas ofta med att återspegla sann kostpraxis och tar inte hänsyn till variationer i miljöbelastningen av mat på grund av inköp och produktionsmetoder. Här länkar vi kostdata från ett urval av 55,504 570 veganer, vegetarianer, fiskätare och köttätare med data på livsmedelsnivå om utsläpp av växthusgaser, markanvändning, vattenanvändning, övergödningsrisk och potentiell förlust av biologisk mångfald från en granskning av 38,000 liv- cykelbedömningar som omfattar mer än 119 25.1 gårdar i 95 länder. Våra resultat inkluderar variationen i livsmedelsproduktion och inköp som observeras i granskningen av livscykelbedömningar. Alla miljöindikatorer visade ett positivt samband med mängden djurbaserad mat som konsumerades. Veganernas kostpåverkan var 15.1 % (37.0 % osäkerhetsintervall, 100–25.1 %) av de som äter mycket kött (≥7.1 g totalt kött som konsumeras per dag) för utsläpp av växthusgaser, 44.5 % (46.4–21.0 %) för markanvändning, 81.0 % (27.0–19.4 %) för vattenanvändning, 40.4 % (34.3–12.0 %) för eutrofiering och 65.3 % (30–XNUMX %) för biologisk mångfald. Minst XNUMX % skillnader hittades mellan låg- och högätande kött för de flesta indikatorer. Trots stora variationer beroende på var och hur maten produceras är sambandet mellan miljöpåverkan och djurbaserad livsmedelskonsumtion tydligt och bör föranleda en minskning av den senare.

Uppskattning av miljöpåverkan från 57,000 XNUMX livsmedelsprodukter

författare: Michael Clark, Marco Springmann, Mike Rayner och Richard A. Harrington
Publicerad: 2022

Sammanfattning:
Att förstå och kommunicera livsmedelsprodukters miljöpåverkan är nyckeln för att möjliggöra övergångar till miljömässigt hållbara livsmedelssystem [El Bilali och Allahyari, Inf. Behandla. Agric. 5, 456–464 (2018)]. Medan tidigare analyser jämförde effekterna av livsmedelsprodukter som frukt, vete och nötkött [Poore och Nemecek, Science 360, 987–992 (2018)], innehåller de flesta livsmedelsprodukter många ingredienser. Men eftersom mängden av varje ingrediens i en produkt ofta bara är känd av tillverkaren, har det varit svårt att bedöma deras miljöpåverkan. Här utvecklar vi ett tillvägagångssätt för att övervinna denna begränsning. Den använder förkunskaper från ingredienslistor för att sluta sig till sammansättningen av varje ingrediens, och kopplar sedan ihop detta med miljödatabaser [Poore och Nemecek Science 360, 987–992 (2018); Gephart et al., Nature 597, 360–365 (2021)] för att härleda uppskattningar av en livsmedelsprodukts miljöpåverkan över fyra indikatorer: utsläpp av växthusgaser, markanvändning, vattenstress och eutrofieringspotential. Genom att använda tillvägagångssättet för 57,000 XNUMX produkter i Storbritannien och Irland visar att livsmedelstyper har låg (t.ex. sockerhaltiga drycker, frukt, bröd), till mellanliggande (t.ex. många desserter, bakverk), till hög miljöpåverkan (t.ex. kött, fisk, ost). Att införliva NutriScore visar att mer näringsrika produkter ofta är mer miljömässigt hållbara, men det finns undantag från denna trend, och livsmedel som konsumenter kan se som utbytbara kan ha markant olika effekter. Känslighetsanalyser visar att tillvägagångssättet är robust mot osäkerhet i ingredienssammansättning och i de flesta fall inköp. Detta tillvägagångssätt ger ett steg mot att göra det möjligt för konsumenter, återförsäljare och beslutsfattare att fatta välgrundade beslut om livsmedelsprodukters miljöpåverkan.

De globala utsläppen av växthusgaser från djurbaserade livsmedel är dubbelt så stora som växtbaserade livsmedel

författare: Xiaoming Xu, Prateek Sharma, Shijie Shu, Tzu-Shun Lin, Philippe Ciais, Francesco N. Tubiello, Pete Smith, Nelson Campbell & Atul K. Jain
Publicerad: 2021

Sammanfattning:
Jordbruk och markanvändning är viktiga källor till utsläpp av växthusgaser (GHG), men tidigare uppskattningar var antingen mycket aggregerade eller gav rumsliga detaljer för undersektorer som erhållits via olika metoder. Genom att använda en modell-dataintegreringsmetod som säkerställer full överensstämmelse mellan undersektorer, tillhandahåller vi rumsligt explicita uppskattningar av produktions- och konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp över hela världen från växt- och djurbaserad mänsklig mat under cirka 2010. Globala växthusgasutsläpp från produktion av livsmedel visade sig vara 17,318 1,675 ± XNUMX XNUMX TgCO2ekv år-1, varav 57 % motsvarar produktion av animaliskt livsmedel (inklusive djurfoder), 29 % växtbaserade livsmedel och 14 % andra användningsområden. Skötsel av jordbruksmark och förändringar av markanvändningen stod för stora andelar av de totala utsläppen (38 % respektive 29 %), medan ris och nötkött var de största bidragande växt- och djurbaserade råvarorna (12 % respektive 25 %) och Syd och Sydostasien och Sydamerika var de största utsläpparna av produktionsbaserade växthusgaser.

Minska livsmedlets miljöpåverkan genom producenter och konsumenter

författare: J. Poore och T. Nemecek
Publicerad: 2018

Sammanfattning:
Livsmedels miljöpåverkan skapas av miljontals olika producenter. För att identifiera lösningar som är effektiva under denna heterogenitet, konsoliderade vi data som täcker fem miljöindikatorer; 38,700 1600 gårdar; och 50 processorer, förpackningstyper och återförsäljare. Effekten kan variera XNUMX-faldig mellan producenter av samma produkt, vilket skapar betydande möjligheter till begränsning. Emellertid kompliceras begränsningen av avvägningar, flera sätt för producenter att uppnå låga effekter och interaktioner genom hela försörjningskedjan. Tillverkare har gränser för hur långt de kan minska effekterna. Mest slående är att effekterna av animaliska produkter med lägst effekt vanligtvis överstiger effekterna av vegetabiliska substitut, vilket ger nya bevis för vikten av kostförändringar. Sammantaget stöder våra resultat ett tillvägagångssätt där producenter övervakar sin egen påverkan, flexibelt uppfyller miljömålen genom att välja bland flera metoder och kommunicerar sin påverkan till konsumenterna.