Läsningshubb
Regenesis
Författare: George Monbiot
Regenesis är en hisnande vision av en ny framtid för maten och för mänskligheten. Med hjälp av häpnadsväckande framsteg inom markekologin avslöjar Monbiot hur vår förändrade förståelse av världen under våra fötter kan göra det möjligt för oss att odla mer mat med mindre jordbruk. Han träffar de människor som utvecklar dessa metoder, från frukt- och grönsaksodlare som revolutionerar vår förståelse av fruktbarhet, via förädlare av fleråriga sädesslag som befriar jorden från plogar och gifter, till forskare som banar väg för nya sätt att odla protein och fett. Tillsammans visar de hur de minsta livsformerna kan hjälpa oss att sluta fred med planeten, återställa dess levande system och ersätta utrotningens tidsålder med en tidsålder av regenerering.
Köpställen:
Viktiga rapporter
Klimatförändring 2022: Begränsning av klimatförändringen
Källa: Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC)
Författare: IPCC:s arbetsgrupp III
Arbetsgrupp III:s rapport innehåller en uppdaterad global bedömning av de framsteg som gjorts och de åtaganden som gjorts för att minska klimatförändringarna och undersöker källorna till de globala utsläppen. I rapporten förklaras utvecklingen när det gäller utsläppsminskningar och begränsningsinsatser, och man bedömer effekterna av nationella klimatlöften i förhållande till långsiktiga utsläppsmål.
IPCC:s sjätte utvärderingsrapport (2021)
Källa: Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC)
Författare: IPCC:s arbetsgrupp I
Rapporten tar upp den mest aktuella förståelsen av klimatsystemet och klimatförändringarna, sammanför de senaste framstegen inom klimatforskningen, kombinerar flera olika bevis och lyfter fram det kritiska behovet av att mänskligheten agerar snabbt för att ta itu med klimatkrisen.
Livsmedelsindustrins bidrag till minskad biologisk mångfald (2021)
Källa: Källa: Chatham House
Författare: Tim G. Benton, Carling Bieg, Helen Harwatt, Roshan Pudasaini och Laura Wellesley
I detta dokument, framtaget av ett av Storbritanniens främsta rådgivande organ, undersöks det globala livsmedelssystemets roll som den främsta drivkraften bakom den accelererande förlusten av biologisk mångfald. Den förklarar hur livsmedelsproduktionen försämrar eller förstör naturliga livsmiljöer och bidrar till att arter dör ut. I dokumentet beskrivs de utmaningar och kompromisser som är förknippade med en omformning av livsmedelssystemen för att återställa den biologiska mångfalden och/eller förhindra ytterligare förlust av den biologiska mångfalden, och rekommendationer för åtgärder presenteras.
IPCC:s särskilda rapport om klimatförändringar och mark (2020)
Källa: Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC)
Författare: IPCC:s arbetsgrupper I, II och III.
Denna rapport behandlar växthusgasflöden i landbaserade ekosystem, markanvändning och hållbar markförvaltning. i förhållande till anpassning till och begränsning av klimatförändringar, ökenspridning och, markförstöring och livsmedelsförsörjning.
Klimatet förändras, kosten förändras: Vägar till minskad köttkonsumtion (2015)
Källa: Källa: Chatham House
Författare: Laura Wellesley, Catherine Happer och Antony Froggatt
Denna rapport från Chatham House belyser de viktiga frågorna om kost - särskilt köttkonsumtion - och de betydande bidrag som sådana kostval ger till klimatförändringarna. Vägar för att förändra vårt livsmedelssystem, liksom en analys av de centrala problemen, beskrivs tillsammans med viktiga rekommendationer.
Positionspapper om det växtbaserade fördraget
Aptit på ett växtbaserat fördrag?
IPCC visar upprepade gånger att en vegansk kost är den optimala kosten för att drastiskt minska de livsmedelsrelaterade utsläppen.
Utgivningsdatum : 6 juni 2022
Omedelbara, snabba och hållbara minskningar av utsläppen av växthusgaser från både fossila bränslen och djurhållning är absolut nödvändiga för att undvika en katastrofal klimatförändring.
Det växtbaserade fördraget erbjuder en färdplan för en snabb och rättvis övergång till ett växtbaserat livsmedelssystem under detta årtionde som svar på klimatnödsituationen.
Böcker
Att bryta gränser (2021)
Författare: Johan Rockström och Owen Gaffney
Nära ett kritiskt ögonblick i mänsklighetens historia presenterar denna bok en vision av "planetariskt förvaltarskap" - en omprövning av vårt förhållande till vår planet - och stakar ut en ny kurs för vår framtid.
Författarna, vars arbete visas i en ny Netflix-dokumentär som släpps sommaren 2021 och som berättas av Sir David Attenborough, visar på omfattningen av den globala nödsituation vi står inför - men också hur vi kan stabilisera jordens livsuppehållande system.
Vetenskapliga studier
Veganer, vegetarianer, fiskätare och köttätare i Storbritannien har olika miljöpåverkan
Författare: Peter Scarborough, Michael Clark, Linda Cobiac, Keren Papier, Anika Knuppel, John Lynch, Richard Harrington, Tim Key & Marco Springmann
Publicerad: Juli 2023
Sammanfattning:
Modellerade kostscenarier misslyckas ofta med att återspegla verkliga kostvanor och tar inte hänsyn till variationer i miljöbelastningen från livsmedel på grund av ursprung och produktionsmetoder. Här kopplar vi samman kostdata från ett urval av 55 504 veganer, vegetarianer, fiskätare och köttätare med data på livsmedelsnivå om utsläpp av växthusgaser, markanvändning, vattenanvändning, eutrofieringsrisk och potentiell förlust av biologisk mångfald från en granskning av 570 livscykelanalyser som omfattar mer än 38 000 gårdar i 119 länder. Våra resultat inkluderar den variation i livsmedelsproduktion och inköp som observeras i granskningen av livscykelanalyser. Alla miljöindikatorer visade ett positivt samband med konsumtionen av animaliska livsmedel. Veganer påverkades till 25,1% (95% osäkerhetsintervall, 15,1-37,0%) av höga köttätare (≥100 g totalt kött konsumerat per dag) för utsläpp av växthusgaser, 25,1% (7,1-44,5%) för markanvändning, 46,4% (21,0-81,0%) för vattenanvändning, 27,0% (19,4-40,4%) för eutrofiering och 34,3% (12,0-65,3%) för biologisk mångfald. Skillnaderna mellan låg- och högkonsumenter av kött var minst 30 procent för de flesta indikatorer. Trots stora variationer beroende på var och hur livsmedel produceras är sambandet mellan miljöpåverkan och animalisk livsmedelskonsumtion tydligt och bör leda till en minskning av den senare.
Uppskattning av miljöpåverkan från 57 000 livsmedelsprodukter
Författare: Michael Clark, Marco Springmann, Mike Rayner och Richard A. Harrington
Publicerad: 2022
Sammanfattning:
Att förstå och kommunicera livsmedelsprodukters miljöpåverkan är centralt för att möjliggöra övergångar till miljömässigt hållbara livsmedelssystem [El Bilali och Allahyari, Inf. Process. Agric. 5, 456-464 (2018)]. Medan tidigare analyser jämförde effekterna av livsmedelsråvaror som frukt, vete och nötkött [Poore och Nemecek, Science 360, 987-992 (2018)] innehåller de flesta livsmedelsprodukter många ingredienser. Eftersom mängden av varje ingrediens i en produkt ofta endast är känd av tillverkaren har det dock varit svårt att bedöma deras miljöpåverkan. Här utvecklar vi ett tillvägagångssätt för att övervinna denna begränsning. Den använder tidigare kunskap från ingrediensförteckningar för att härleda sammansättningen av varje ingrediens och parar sedan detta med miljödatabaser [Poore och Nemecek Science 360, 987-992 (2018); Gephart et al., Nature 597, 360-365 (2021)] för att härleda uppskattningar av en livsmedelsprodukts miljöpåverkan över fyra indikatorer: utsläpp av växthusgaser, markanvändning, vattenstress och eutrofieringspotential. När metoden används på 57 000 produkter i Storbritannien och Irland visar det sig att livsmedelstyper har låg (t.ex. sockerhaltiga drycker, frukt, bröd), medelhög (t.ex. många desserter, bakverk) och hög miljöpåverkan (t.ex. kött, fisk, ost). Om NutriScore tas med i beräkningen visar det sig att mer näringsrika produkter ofta är mer hållbara ur miljösynpunkt, men det finns undantag från denna trend, och livsmedel som konsumenterna kan betrakta som utbytbara kan ha markant olika effekter. Känslighetsanalyser visar att tillvägagångssättet är robust mot osäkerheten i ingrediensernas sammansättning och i de flesta fall i fråga om inköp. Detta tillvägagångssätt är ett steg mot att göra det möjligt för konsumenter, detaljhandlare och beslutsfattare att fatta välgrundade beslut om livsmedelsprodukters miljöpåverkan.
De globala utsläppen av växthusgaser från animaliska livsmedel är dubbelt så stora som från vegetabiliska livsmedel.
Författare: Xiaoming Xu, Prateek Sharma, Shijie Shu, Tzu-Shun Lin, Philippe Ciais, Francesco N. Tubiello, Pete Smith, Nelson Campbell & Atul K. Jain
Publicerad: 2021
Sammanfattning:
Jordbruk och markanvändning är stora källor till utsläpp av växthusgaser, men tidigare uppskattningar var antingen ihopklumpade eller innehöll rumsliga detaljer för undersektorer som erhållits med hjälp av olika metoder. Med hjälp av en metod för integrering av modell och data som säkerställer full överensstämmelse mellan undersektorerna ger vi rumsligt explicita uppskattningar av produktions- och konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp i världen från växt- och djurbaserade livsmedel omkring 2010. De globala växthusgasutsläppen från livsmedelsproduktionen uppgick till 17 318 ± 1 675 TgCO2ekv. år-1, varav 57 % motsvarar produktion av animaliska livsmedel (inklusive djurfoder), 29 % vegetabiliska livsmedel och 14 % annan användning. Förvaltning av jordbruksmark och förändrad markanvändning stod för stora delar av de totala utsläppen (38 % respektive 29 %), medan ris och nötkött var de största bidragsgivarna till växt- och animaliska råvaror (12 % respektive 25 %), och Syd- och Sydostasien och Sydamerika var de största utsläpparna av produktionsbaserade växthusgaser.
Minskning av livsmedlens miljöpåverkan via producenter och konsumenter
Författare: J. Poore och T. Nemecek
Publicerad: 2018
Sammanfattning:
Den miljöpåverkan våra livsmedel har orsakas av miljontals olika producenter. För att identifiera lösningar som är effektiva i denna heterogenitet har vi sammanställt uppgifter rörande fem miljöindikatorer, 38 700 jordbruk och 1 600 bearbetningsföretag, förpackningstyper och återförsäljare. Påverkan kan variera 50 gånger mellan producenter av samma produkt, vilket skapar stora möjligheter att mildra effekterna. Dessa innebär dock kompromisser, samt flera olika sätt för producenterna att uppnå låg påverkan och interaktioner i hela försörjningskedjan. Producenterna har gränser för hur mycket de kan minska påverkan. Det mest slående är att påverkan av de animaliska produkter som har lägst påverkan i allmänhet är större än påverkan av vegetabiliska substitut, vilket ger nya bevis för betydelsen av kostförändringar. Sammantaget stöder våra resultat en strategi där producenterna övervakar sin egen påverkan, uppfyller miljömålen på ett flexibelt sätt genom att välja mellan olika metoder och kommunicerar sin påverkan till konsumenterna.