Latinamerika: Slut på dricksvatten i Uruguay

Fram till för mindre än en månad sedan var Uruguay, som ligger i Sydamerika, känt för att vara ett av de enda länderna på kontinenten som hade uppnått en nästan heltäckande tillgång till dricksvatten.

Men trots att Uruguay ligger vid en av världens största sötvattenreserver, Guarani-akvifären, befinner sig landet för närvarande mitt i en allvarlig vattenkris.

Till följd av en historisk torka som orsakats av klimatkrisen utlöstes för några dagar sedan det värsta tänkbara scenariot: slutet på dricksvatten¹ för storstadsområdet Montevideo, där nästan 70% av landets befolkning är bosatt.

Vikten av att beakta den långsiktiga hållbarheten i vattenanvändningen och konsekvenserna av klimatförändringarna förutsågs inte. Klimatkatastrofen lämnade till slut Uruguay utan något försvar mot förlusten av en viktig resurs som är avgörande för att upprätthålla livet.

På internationell nivå och i samband med klimatkrisen är vatten en global angelägenhet och åtgärder för att bevara denna ovärderliga resurs är ett centralt fokus.

Vatten är en unik och oersättlig resurs. Tillgång till vatten är en övergripande rättighet eftersom den har en omedelbar inverkan på andra mänskliga rättigheter, såsom rätten till hälsa, mat, utbildning och anständigt arbete, bland andra.

Dolda aspekter av vattenkrisen i Uruguay

För närvarande uppmanar Uruguays regering befolkningen att ta sitt ansvar genom att vidta vattenbesparande åtgärder som att duscha kortare stunder och stänga av kranen när man borstar tänderna. Men finns det något annat vi kan göra för att försvara vattnet och den rätt vi alla borde ha att få tillgång till det?

För att kunna svara på detta måste vi först förstå andra grundläggande faktorer i denna historiska vattenkris.

I Uruguay är det mesta av vattnet inte avsett för mänsklig konsumtion.

År 2021 togs en rapport² fram som beräknade vattenfotavtrycket för de viktigaste produkterna som exporteras av Uruguay. Det bör klargöras att vattenfotavtrycket är en miljöindikator som definierar den totala volymen sötvatten som används för att producera de varor och tjänster vi konsumerar. Denna indikator bidrar till FN:s mål för hållbar utveckling för 2030³, som betonar hållbar förvaltning av vatten och sanitet för att ta itu med vattenbrist globalt. Bland de viktiga uppgifterna kan nämnas att kött från kor för humankonsumtion är den mest exporterade produkten i Uruguay, och även den som förbrukar mest vatten.

Om vi fortsätter att gräva lite djupare i djurhållningen kommer vi att upptäcka att det genomsnittliga vattenfotavtrycket per kalori av koskött är 20 gånger större än det för spannmål⁴. I Uruguay är dessutom den mängd vatten som behövs för att föda upp kor 20 gånger mer än det vatten som befolkningen förbrukar⁵.

År 2006 konstaterade FN⁶ följande: "Djurhållningssektorn framstår som en av de två eller tre mest betydande bidragande orsakerna till de allvarligaste miljöproblemen, på alla nivåer från lokal till global nivå. Resultaten i denna rapport tyder på att den bör vara ett viktigt politiskt fokus när det gäller att ta itu med problemen med markförstöring, klimatförändringar och luftföroreningar, vattenbrist och föroreningar samt förlust av biologisk mångfald".

Och fyra år senare varnade de för att en global övergång till en växtbaserad kost är avgörande för att rädda världen från hunger, energifattigdom och de värsta effekterna av klimatförändringarna.⁷

Den mörka affären med genetiskt modifierad soja i Latinamerika

Sojabönor är en annan av Uruguays mest exporterade produkter och odlingarna i Uruguay upptar mer än 60 % av den odlingsbara marken. Det krävs 500 ton vatten för att producera ett ton sojabönor⁸. Av betydelse för detta faktum är att 77% av sojabönorna i världen används som djurfoder. Sojabönor produceras i Sydamerika som en fodergröda för exportmarknader.¹⁰

Forskarna bakom rapporten Water Footprint in Uruguay påpekar till och med att "även om många människor tror att soja främst konsumeras av vegetarianer och veganer, konsumeras det mesta indirekt i form av odlad kyckling, fläsk, nötkött och fisk, samt ägg, mjölk, ost och yoghurt".¹¹

I Latinamerika har utvecklingen av monokulturer med sojabönor lett till att jordbrukare och ursprungsbefolkningar har berövats sin mark. Det har också bidragit till markförstöring, avskogning av inhemska skogar och folkhälsoproblem på grund av giftiga herbicider.

Sojabönsproduktionen i regionen gynnar en handfull multinationella företag. Bland dem Monsanto, som licensierar sina gmo-frön och säljer herbiciden glyfosat, som av Världshälsoorganisationen (WHO) klassas som "möjligen cancerframkallande för människor".

En regering med en politisk modell som främjar monokulturer, intensifierar användningen av bekämpningsmedel, befäster företagsmonopol och subventionerar en av de största bovarna i klimatförändringen, djurhållningen, borde tillhöra det förflutna.

Vi har rätt att veta

Bland de tre andra produkter som förbrukar mest vatten för sin produktion finns mejeriprodukter. Mejeriproduktion förbrukar inte bara en stor mängd vatten, utan kan också generera en hög grad av föroreningar. Cellulosa och ris är de andra viktiga exportprodukterna från Uruguay som också innebär en intensiv vattenförbrukning, även om den är mycket mindre än för kött från kor och soja.

Medvetenheten om vattenfotavtrycket för olika produkter, tjänster och företag ökar över hela världen. Peru har till exempel ett vattenavtrycksprogram, "Blue Certificate", som utvecklats av den nationella vattenmyndigheten och som krävs av företag som levererar till staten.

Vattenfotavtrycksmärkningen på produkter kan bidra till att påverka konsumenternas val.

Växtbaserade fördragslösningar om hur man försvarar vatten

Enligt FN dör 1,4 miljoner människor varje år och 74 miljoner kommer att få sina liv förkortade på grund av sjukdomar relaterade till bristfälligt vatten, sanitet och hygien.¹²

Plant Based Treaty är en global kampanj som sätter livsmedelssystemen i centrum för kampen mot klimatkrisen och ställer tre krav för att lösa detta problem.

Relinquish, det första av fördragets krav, är direkt kopplat till den globala vattenbristen och dess hållbara användning. Under maximen "ingen förändring av markanvändningen, inklusive avskogning, för djurhållning" kräver vi ett stopp för expansionen av djurhållning, vilket har varit en utlösande faktor för vattenmissbruk och vattenkrisen i Uruguay.

Produktionen av djurkött är en av de mest destruktiva delarna av människans fotavtryck på planeten.¹³

Enligt Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum¹⁴ förbrukar en växtbaserad kost fem gånger mindre vatten än en kost som baseras på djurkött.

Dessutom går det åt 1 695 liter vatten för att producera en burgare av animaliskt kött, medan burgare gjorda av spannmål och grönsaker kräver upp till 95 % mindre vatten.

Vi står inför en klimatkatastrof! Livsmedelsförsörjning måste vara en prioritet för alla, med fokus på att göra vatten och näringsrik mat tillgängligt.

Det är därför som det andra kravet i det växtbaserade fördraget är att eliminera drivkrafterna bakom problemet genom att omdirigera och främja växtbaserade livsmedel. Genom kampanjer om de miljömässiga fördelarna och hälsofördelarna med växtbaserad mat hjälper vi olika nyckelaktörer i samhället, såsom skolor, sjukhus, vårdhem, fängelser och statliga institutioner, att ställa om.

Det är dags att omdirigera offentliga subventioner från djurhållning, slakterier och industriellt fiske till ekologisk, växtbaserad livsmedelsproduktion för att bygga motståndskraft och mildra klimatförändringarna.

Men vi måste också återställa viktiga ekosystem, återplantera skog och fokusera på naturbaserade lösningar för att mildra och anpassa oss till klimatförändringarna - vårt tredje och sista krav.

I Uruguay har Plant Based Treaty arbetat med miljöutvecklingsavdelningen i staden Montevideo och nätverket för miljöfrämjare vid miljöministeriet, samt med flera lokala miljö- och människorättsorganisationer. Sedan starten i augusti 2021 har man i sin tur ökat sin räckvidd genom att arbeta med restauranger och turistföretag för att implementera lokala veganrätter, och genom att öka allmänhetens medvetenhet på festivaler, konserter och olika kulturevenemang.

Det finns ett brådskande behov av att påskynda förändringar; vatten påverkar alla, så vi måste alla vidta åtgärder. Idag, mer än någonsin, måste vi förstå hur vår kost påverkar miljön och övergå till ett växtbaserat, hållbart livsmedelssystem, för vatten, för livet!

Eftersom det finns problem finns det också lösningar, och vi är alla en del av lösningen.

Är du redo att agera och delta i kampen för en mer hållbar framtid? I så fall erbjuder vi dig att gå med i ditt lokala Plant Based Treaty-team redan idag. Fyll bara i vårt ansökningsformulär så får du en inbjudan att delta i ett av våra introduktionssamtal på fredagar. Vi ses där!

Azul Cardozo är en latinamerikansk advokat och aktivist som studerar och avslöjar förhållandet mellan artförtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter i Latinamerika. Hon har grundat och organiserar flera lokala och internationella kollektiv, marscher och konferenser i hela regionen och arbetar intensivt för att stärka aktivistgemenskapen med Plant Based Treaty och Animal Save Movement i Sydamerika.

Referenser

1) Kostas Eleftheratos, George Tselioudis, Christos Zerefos, Panagiotis Nastos, Costas Douvis & Ioannis Kapsomenakis, "Observerade och förutsagda klimatförändringar i Uruguay och angränsande områden", Hellenic Journal of Geosciences, vol. 45.:

https://www.academia.edu/15790628/Observed_and_predicted_climate_changes_in_Uruguay_and_adjacent_areas

2) Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, Förenta nationerna, 2015: https://sdgs.un.org/2030agenda

3) Det gröna, blå och grå vattenfotavtrycket från husdjur och animaliska produkter. Mekonnen, M y Hoekstra, A. UNESCO-IHE Institute for Water Education, 2010: https://digitalcommons.unl.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1075&context=wffdocs

4) Agua que no has de beber, Luciano Costabel, Brecha, Mayo 5, 2023: https://brecha.com.uy/agua-que-no-has-de-beber-2/

5) Boskapens långa skugga. FAO.org, 2006: https://www.fao.org/3/a0701e/a0701e00.htm

6) UN urges global move to meat and dairy-free diet, The Guardian, juni 2010:
https://www.theguardian.com/environment/2010/jun/02/un-report-meat-free-diet

7) Soy: food, feed, and land use change, Fraanje, W. y Garnett, T. , Food Climate Research Network, University of Oxford.(2020): https://www.tabledebates.org/sites/default/files/2021-12/FCRN%20Building%20Block%20-%20Soy_food%2C%20feed%2C%20and%20land%20use%20change%20%281%29.pdf

8) Cultivos transgénicos en América Latina: expropiación, valor negativo y Estado, Lapegna, Pablo y Gerardo Otero, Estudios Críticos del Desarrollo, Zacatecas, Universidad Autónoma de Zacatecas, 2016: https://let.iiec.unam.mx/node/4442

9) Huella hídrica i Uruguay. Potencial impacto en los sectores agroindustriales exportadores, Ximena Gómez y Agustín Inthamoussu, mayo de 2019.: https://www.uruguayxxi.gub.uy/uploads/informacion/77ed3ef6cc0b8f3e9ef5fdeaa0211828caa389cb.pdf

10) La explotación industrial de animales está acabando con el agua", Paulina Quintana, Noviembre 8, 2018, Mercy for Animals: https://mercyforanimals.lat/blog/la-explotacin-industrial-de-animales-est-3/

11) Världsvattendagen, Förenta nationerna, 23 mars 2023: https://www.un.org/en/observances/water-day

12) ¿Qué hay dentro tu hamburguesa? Más de lo que piensas", Förenta nationerna, Naciones Unidas, 8 november 2018.:https://www.unep.org/es/noticias-y-reportajes/reportajes/que-hay-dentro-tu-hamburguesa-mas-de-lo-que-piensas

13) Vattenfotavtrycket för olika dieter inom europeiska subnationella geografiska enheter".Vanham, D., Comero, S., Gawlik, B.M. et al. Nat Sustain: https://waterfootprint.org/resources/Vanham-et-al-2013_2.pdf

14) "La explotación industrial de animales está acabando con el agua", Paulina Quintana, Noviembre 8, 2018, Mercy for Animals: https://mercyforanimals.lat/blog/la-explotacin-industrial-de-animales-est-3/

Mer från bloggen